Debatten om Komvux

2000
Utbildningsmiljö i Stockholm. Fotografi av Yanan Li från 2008. Stockholms stad.
Utbildningsmiljö i Stockholm. Fotografi av Yanan Li från 2008. Stockholms stad.

Snabbfakta

Befolkning:
750348
Rösträtt:
78,7%
Röstande:
60,6%
Kvinnor/män i KF:
48/53
Skattesats:
29,01%
Spädbarnsdödlighet:
0,3%
Medellivslängd:
79,2 år

Varje dag under perioden 2 januari till 31 maj 2013 publiceras ett år i Stockholms historia och en politisk citatduell. Följ med på resan och rösta fram din favorit till ledningen i citattoppen.

Om året: Den ryska atomubåten Kursk förolyckas på 108 meters djup, besättningen överlever inte. Staten och svenska kyrkan skils åt efter att ha hört ihop sedan 1527. Ett nytt millenium inleds.

Om debatten: Hösten 1999 beslutade den borgerliga majoriteten i Stadshuset är skära i budgeten för den kommunala vuxenutbildningen med 35 miljoner kronor. Det resulterade i en interpellation från Sabina Bossi (MP) med fem frågor till den ansvariga borgarrådet Jan Björklund om framtiden för KomVux i Stockholm. Frågorna handlade om utbildningens funktion i samhället och om de nedskärningar som hade genomförts var väl motiverade. Interpellationen är daterad den 18 april 2000 och kommunfullmäktige debatterade frågan den 13 november samma år.

Hur skulle du ha röstat om Komvux år 2000?

Lägg din röst genom att antingen gilla Erik Nilssons eller Jan Björklunds citat. Jakten på den perfekta stadens historieguide svarar på frågor och berättar mer.

Vi sparar inga uppgifter om hur du har röstat.


Politisk mandatfördelning i 2000 års fullmäktige: (101 ledamöter) Moderaterna (M) 35. Folkpartiet (FP) 9. Kristdemokraterna (KD) 6. Socialdemokraterna (S) 29. Vänsterpartiet (V) 13. Stockholmspartiet (SP) 3. Miljöpartiet (MP) 6.

  • Satsa mer på Komvux!

    Erik Nilsson
    Erik Nilsson (S): Min uppfattning är att vi kommer att behöva ett kontinuerligt lärande under hela livet, där det inte uteslutande kan vara en fråga för t.ex. arbetsgivaren att ordna den typen av kompetensutveckling. Jag tror inte vi kan se komvux eller vuxenutbildning i offentlig regi som ett avslutat projekt när vi så småningom i någon framtid har fått grundskolan och gymnasieskolan att fungera bra. (Yttranden den 13 november 2000.)
  • Satsa mindre på Komvux!

    Jan Björklund
    Jan Björklund (FP): Det livslånga lärande som betyder att vi måste lära oss nya saker upprepade gånger i livet, utöver den treåriga utbildningen, är det intressant att föra en diskussion om. Detta resonemang förde också kunskapslyftskommittén. Hur många gånger ska samhället finansiera utbildning? Även om man har en godkänd treårig gymnasieutbildning, ska man kunna gå en ny gymnasieutbildning i 30-årsåldern och få den betald sav samhället? (Yttranden den 13 november 2000.)

Kommentarer

Du måste eller registrera dig för att kommentera.

Debatten om stadens lönepolicy

1999
En arbetsplats i Stockholms stad. Fotografi av Yanan Li från 1999. Stockholms stad.
En arbetsplats i Stockholms stad. Fotografi av Yanan Li från 1999. Stockholms stad.

Snabbfakta

Befolkning:
743703
Rösträtt:
78,7%
Röstande:
60,6%
Kvinnor/män i KF:
48/53
Skattesats:
29,21%
Spädbarnsdödlighet:
0,3%
Medellivslängd:
78,9 år

Varje dag under perioden 2 januari till 31 maj 2013 publiceras ett år i Stockholms historia och en politisk citatduell. Följ med på resan och rösta fram din favorit till ledningen i citattoppen.

Om året: Två pojkar skjuter på sin skola i Columbine och 13 personer dödas. AstraZeneca bildas genom sammanslagning av ett svenskt och ett brittiskt bolag. I Sverige införs en lag som förbjuder sexköp.

Om debatten: Den 16 februari 1998 fick kommunstyrelsen i Stockholm i uppdrag av kommunfullmäktige att utarbeta ett förslag till ny lönepolicy för staden. Förslaget låg färdigt ett och ett halvt år senare och kommunfullmäktige debatterade frågan den 15 november 1999. Gatu- och fastighetsborgarrådet Sten Nordin (M) inledde debatten med förljande ord: "Herr ordförande! Lönen är den klassiska konfilkten mellan arbetstagare och arbetsgivare. Forna tiders lönepolicy var kanske 'så litet som möjligt', för att spetsa till det. Lönen var något som helt och hållet avgjordes i stora drabbningar, konflikter mellan stora kollektiv; arbetsgivare på ena sidan och anställda via sina fackliga organisationer på den andra. De här förhandlingarna spelar naturligtvis en oerhört viktig roll även i dag för att skapa enighet kring ramarna för löneavtalen och innehållet i de avtal som vi har. Visst är det så. Men den stora förändringen är den individuella lönesättningen som har kommit, inte bara för att stanna utan också för att utvecklas."

Hur skulle du ha röstat om stadens lönepolicy år 1999?

Lägg din röst genom att antingen gilla Lotta Edholms eller Iris Biraths citat. Jakten på den perfekta stadens historieguide svarar på frågor och berättar mer.

Vi sparar inga uppgifter om hur du har röstat.


Politisk mandatfördelning i 1999 års fullmäktige: (101 ledamöter) Moderaterna (M) 35. Folkpartiet (FP) 9. Kristdemokraterna (KD) 6. Socialdemokraterna (S) 29. Vänsterpartiet (V) 13. Stockholmspartiet (SP) 3. Miljöpartiet (MP) 6.

  • Ja till individuell lönesättning!

    Lotta Edholm
    Lotta Edholm (FP): Under många år har utbildning inte varit så lönsamt i Sverige som i många andra länder, men jag tror att vår väg är en väldigt farlig väg. Jag tror att det nu finns en chans att Stockholm kan bryta den utvecklingen och se till att utbildning faktiskt lönar sig. Därmed ger man också en viktig signal ut till resten av samhället. Vänsterpartiet vill egentligen gå i motsatt riktning; de är väldigt rädda för att ta steget över till individuell lönesättning. (Yttranden den 15 november 1999.)
  • Nej till individuell lönesättning!

    Iris Birath
    Iris Birath (V): Det låter ibland som om individuell lönesättning är rena himmelriket, men så är det ju inte. Det finns flera nackdelar. En av dem är att nyanställda får högre lön än de som har jobbat länge på samma jobb. Det leder till orättvisa och även till personalomsättning. Det kan ju inte vara rimligt att barnen i skolorna och de äldre i äldreomsorgen och de funktionshindrade skall drabbas av att deras personal, deras lärare, deras vårdpersonal måste byta jobb för att få högre lön. Det är en orimlig nackdel med individuell lönesättning. (Yttranden den 15 november 1999.)

Kommentarer

Du måste eller registrera dig för att kommentera.

Debatten om Kunskapslyftet

1998
Stockholmare. Fotografi av Yanan Li från 2008. Stockholms stad.
Stockholmare. Fotografi av Yanan Li från 2008. Stockholms stad.

Snabbfakta

Befolkning:
736113
Rösträtt:
78,7%
Röstande:
60,6%
Kvinnor/män i KF:
48/53
Skattesats:
30,01%
Spädbarnsdödlighet:
0,3%
Medellivslängd:
78,7 år

Varje dag under perioden 2 januari till 31 maj 2013 publiceras ett år i Stockholms historia och en politisk citatduell. Följ med på resan och rösta fram din favorit till ledningen i citattoppen.

Om året: President Bill Clinton erkänner att han har haft en affär med en anställd i Vita Huset. Skatten sänks på tobak för att mörkertalen genom smuggling ska försvinna. Stockholm är detta år Europas kulturhuvudstad.

Om debatten: Den statliga satsningen Kunskapslyftet startades av Göran Perssons socialdemokratiska regering 1997 och varade till 2002. Syftet var att erbjuda vuxenutbildning till arbetslösa vuxna som saknade treårig gymnasieutbildning. Genom kommunerna fördelades 110.000 utbildningsplatser på komvux, folkhögskolor, arbetsmarknadsutbildningar, studieförbund och utbildningsföretag. Vanliga ämnen som erbjöds var datakunskap, matematik, svenska och omvårdnadsämnen. År 1998 ställde Sten Nordin (M) en interpellation till det ansvariga borgarrådet Lars Rådh (S) om satsningen i Stockholm. Kommunfullmäktige debatterade frågan den 4 maj 1998.

Hur skulle du ha röstat om Kunskapslyftet år 1998?

Lägg din röst genom att antingen gilla Lars Rådhs eller Sten Nordins citat. Jakten på den perfekta stadens historieguide svarar på frågor och berättar mer.

Vi sparar inga uppgifter om hur du har röstat.


Politisk mandatfördelning vid 1998 års fullmäktigeval: (101 ledamöter) Moderaterna (M) 35. Folkpartiet (FP) 9. Kristdemokraterna (KD) 6. Socialdemokraterna (S) 29. Vänsterpartiet (V) 13. Stockholmspartiet (SP) 3. Miljöpartiet (MP) 6.

  • Kunskapslyftet är bra!

    Lars Rådh
    Lars Rådh (S): Det är en fullständigt horribel verklighetsbeskrivning att säga att utbildningar inom Kunskapslyftet på sikt skulle stå i motsatsställning till stabila jobb och sysselsättning. Det är märkligt. Du uttrycker dig verkligen på ett skickligt sätt, Sten Nordin. Du säger att inga skall behöva avbryta sina studier i Kunskapslyftet. Nej, det är just det som ni av opinionen har pressats till i riksdagen, dvs, att inte säga nej till Kunskapslyftet så abrupt utan att i stället säga att ni skall skära ned det successivt. Det betyder att i stort sett inga nya skall få möjlighet att börja i Kunskapslyftet. Det är det er politik innebär. Om du har några andra besked här i dag kan du säga det, Sten Nordin. Skall Kunskapslyftet få fortsätta om moderaterna får bestämma? Så som jag tolkar det innebär det ni sagt i riksdagen att Kunskapslyftet successivt skall tas bort. Det innebär att inga nya skall få börja där. Klargör gärna det! (Yttranden den 4 maj 1998.)
  • Kunskapslyftet fungerar dåligt!

    Sten Nordin
    Sten Nordin (M): Ni har aldrig kunnat ge svar på frågan vart er modell för utbildning leder. Den slängdes hastigt på kommunerna, och ni döpte den till Kunskapslyftet. Ni gav den ett vackert och bra namn, så att ni kan säga att var och en som är kritisk mot just den formen är kritisk mot någonting vackert och bra. Ni har aldrig kunnat ge något svar på frågan vart detta leder, på grund av er senfärdighet när det gäller att göra en utvärdering och att ställa upp de krav som vi har rätt att ställa på utvärderingar. Det är inte viktigast för mig eller dig, utan det är viktigast för alla de enskilda stockholmarna, dels för dem som själva söker sig till Kunskapslyftet, dels för skattebetalarna i gemen, som har att utvärdera om våra skattemedel används på bästa sätt för de individer som nu behöver hjälp och utbildning, som behöver hjälp att förkovra sig för att ha en chans på arbetsmarknaden. (Yttranden den 4 maj 1998.)

Kommentarer

Du måste eller registrera dig för att kommentera.